Jag heter Kristin Falksten och är skådespelare.
Om man ska skriva eller ställa sig på scen får man vara modig för nervös blir man.
Så är det bara.
På lördagen när vi samlades så var både skådespelarna och de unga dramatikerna lite spända och förväntansfulla.
Snabbt var vi igång och läste texterna, varje text fick en halvtimme. Vi läste texterna och sen fanns det lite tid för regissören Olof Lindqvist att arbeta vidare med texte och testa olika saker med skådespelarna.
Jag spelade bla katt, Marilyn Monroe och 5-årig flicka.

Lite röster från skådespelarna och dramatikerna:

 "Roligt att läsa texterna, skönt att inte vara så mycket förberedd- då blir man inte så nervös. Jag blev grymt imponerad över texterna."

"Karaktärerna har fått personligheter av personer som man inte har någon relation till. Jag har lärt mej mycket av att höra de andras texter"

" Det kan man bli lätt att man tar bort sin egen inre röst när man arbetat länge som proffessionell, likaväl som skådespelare och dramatiker. Att behålla sin egen röst är något värdefullt och att hitta nya röster är viktigt. En utmaning och vad som är viktigt för skådespelaren är att anpassa sig till texten och inte hamna i någon slentrian."

"Olikheterna i de olika texterna gjorde att man inte jämförde sin text så mycket, huruvida den var bra eller dålig."

"Det var kul och intressant att se processen på scen med regissören och skådespelare. Det jag tar med mig mest är att lita på sin magkänsla och lägga in sig själv i texten."

"Jag har lärt mej mycket om teater och det var kul att lära känna nya människor. Det var lätt att känna sej hemma."

"Alla lärde sig något, oavsett hur länge man hållit på med teater eller skrivande"

"Man fick större förståelse för sin text, eventuella ändringar som man kan göra och inspiration att fortsätta skriva"

Workshophelg i Angered!

Helgen 21 och 22 maj har vi varit på Angereds Teater på Andra stället och jobbat med alla dramatikernas texter. Fem eminenta skådespelare och en proffsregissör har varit på plats. Här kommer lite reflektioner!

Gemensam manusträff!!!

Tutihut!

Idag träffades Alingsåsarna och Trollhättarna för första gången. Det blev ett rätt kort möte på ynka två timmar. På denna tiden hann vi med att prata om allas katterfarenheter och vi fick även lära oss att Annas bror heter Daniel. När det gäller manusbiten så har vi fått skriva ner tanken och idéerna bakom våra texter och vad vi vill förmedla, och varför just det är viktigt för oss. Det känns som om hela kvällen varit lite halvt stressig. Men själva uppgiften kändes inte så stressig. Det var mycket som skulle hinnas med utöver det. Det som vi skulle hinna med mer än att skriva om våra texter var att "Lisa stor" och Jonathan skulle prata med var och en av oss om våra texter och ge kritik.

Vi skulle som sagt slutat 8 men det är fortfarande full rulle här. Det var kul att träffa varandra för vi har hört mycket om varandra.

Det förekom också en intensiv och våldsam diskussion om Astrid Lindgren med "extra Lisa".

Tjingeling tingeling!

Dagens inlägg skrevs av Agnes och Britta/ England

Bara tre sidor text

I Alingsås hade vi nöjet att träffa Staffan Nattsén som gav oss tips (se inlägg nedan), inte bara utifrån skådespelarens perspektiv utifrån läsandet och tolkandet, utan också, som bonus, ytterligare knep utifrån skrivandet. Bland annat att ta tillvara på det undermedvetna.

Något vi verkligen försöker tjata om vid varje tillfälle är att då det kommer till skrivande, eller konst över huvud taget, finns det nödvändigtvis inte ett rätt eller fel och att alla förhåller sig till sin process på ett ytterst individuellt plan. Processer kommer vi prata mer om.

Alingsås tidning var på plats för att följa upp projektet och dramatikerna i Alingsås. Vi berättade om... vet ni vad? Vi gör helt enkelt så att vi länkar upp artikeln här när den ligger ute.

Dramatikerna har än så länge skrivit tre sidor. Tre sidor! Någon nämnde det skämtsamt som att vi precis börjat.

Till detta räknar jag på att vi har gjort uppgifter, pratat om dramatikerns roll och dramaturgens roll och olika sätt att angripa ett tomt blad, olika sätt att rikta en text till olika målgrupper. Olika sätt att bygga ett drama, ingångar utifrån tid, rum, plats och karaktärer. Framförallt karaktärer. Vi har lagt tips och tankar bakom öronen till den grad att "bakom öronen" blivit ett internt begrepp. Vi har byggt synopsis tillsammans och pratat och ifrågasatt. Dramatikerna har skrivit personliga/påhittade berättelser som de delat med sig av, fortsatt att utifrån makt & maktlöshet på kort tid spinna på idéer, idéer som för en etablerad dramatiker är avundsvärt bra! Utifrån idéerna har vi på ytterst kort tid fått omkring tre sidor grovmanus från varje dramatiker. Vi har läst och diskuterat, fortsatt prata om hur var och en kan fylla sina idéer från glödande lampa till dramatisk text.

Det känns lustfyllt. Och vi hoppas det känns lustfyllt för alla.

När Lisa och jag sitter i bilen mot Göteborg är vi glatt överraskade. Varje gång! Det händer saker hela tiden. Det känns som att texter och idéer redan utvecklas där på plats, i Trollhättan och Alingsås, det händer så mycket från gång till gång, från mail till muntlig presentation. Vi jobbar på och i bilen tillbaka vet vi knappt längre med säkerhet vilken stad vi just lämnat. Då vi åker på plan väg lämnade vi Alingsås, men så snart vi passerar vägbyggen lämnade vi Trollhättan. Vi är utmattade av kreativt flow, som då man varit på semester på en sjysst ort med ett nytt språk, där man tagit del av allt och blir mattad av all information man tagit in. Det känns som att vi jobbar on the road, vilket gör att jag identifierar mig med ett coolt yrke.

Vi har inte precis börjat. Vi är på god väg.

När jag nu sitter hemma och reflekterar över vad vi gjort, då jag ser över köksbänken, hatthyllan, vardagsrumsbordet och golvet, där det ligger lösa utkast och idéer utskrivna, dels från dramatikerprojektet och dels från andra projekt jag själv skriver på. Ser att det dräller omkring där, idéer, tankar, anteckningar, citat. Det just nu tomma kylskåpet då jag knappt varit hemma, och böcker som ligger till hands snarare än på pedantiska rader i bokhyllan. Allt påminner om drömmen att få leva på att skriva. Om hur mycket jag älskar att få göra det. Om då jag en gång började i ett projekt som liknade dramatikerprojektet, och var jag hamnade.

Jag är mycket glad och stolt över alla inblandade i projektet!

Jonathan Lehtonen

Skådespelarbesök

Hej alla framtida konkurrenter!

Denna kalla tisdag har vi haft Staffan Nattsén som är aktiv inom Teater Uno med oss. Det var väldigt givande och kul att få hans reflektioner om hur man läser dramatik. Han gav oss bra tips hur man skriver och lite vad man ska tänka på. Huvudsaken var att vi skulle ha kul när vi skriver vilket var ett bra tips. Vi hade även en fin läsning av våra texter som gjorde att man nästan vaknade upp. Att få sin text "testad" var underbart bra och gjorde att man kunde lättare fortsätta.

Tack för idag! Synes 16 Maj

kreativ design

Och, om ni framtida författare funderar över något sådant som

artistnamn

så är detta svaret på alla era frågor.

over and out

SoVieT KiTsCH

Tjena. Här kommer ett inlägg ni inte väntat er. Från en hörnsoffa i ett relativt suspekt rum, klockan börjar närma sig midnatt och musiken tycks inte ha förändrats under det senaste årtiondet. Här sitter jag nämligen och lyssnar på Avril Lavigne och känner mig allmänt kulturellt förtappad. Jag antar att jag också är det. I Trollhättan idag tappades hopp om mänskligheten då vi tittade på Fucking Åmål. Det var en bra film trots att karaktärerna var riktiga idioter. Nu sitter jag här och funderar över ifall jag bryr mig om att Bin Laden är död. Allt jag kommer fram till är att jag inte gör det. Jag läste dock fel namn i morse och trodde hela förmiddagen att det var Obama som dött, då kändes det lite jobbigt. Jag antar att jag helt enkelt inte köper det här med människors lika värde. Varför jag skriver om det här och nu, det är det ingen som vet. Jag vet sällan varför jag säger saker. Ännu mer sällan varför jag skriver dem. Det kändes bara kul att lämna lite avtryck. Säga hej, utan att använda ordet hej. Nu gjorde jag det ändå. Två gånger.

Dags att återgå till Avril Lavigne. För att inte vara den största enskilda orsaken till att den här bloggen tappar tråden så kan jag ju bara avsluta med att säga att jag kommer bli uppriktigt ledsen när våra möten är över. För vi är duktiga. Vi är jävligt duktiga. Dessutom tycker jag om oss. 

From Clint Eastwood with love. 

Fucking åmål

Idag har vi haft jättekul. Vi har läst varandras början till manus. Dessutom har vi sett filmen fucking åmål. Det var väldigt spännande att få ta del av varandras texter. Alla var unika. Hej då!

Våren har kommit!

Den här veckan kom våren på allvar till Västra Götaland och jag och Jonathan har redan konstaterat att det är grymt skönt att projektet pågår under den här vackra tiden! Två gånger har vi nu träffat er och det fantastiskt kul och spännande att höra er berätta och läsa det ni skriver. Så mycket idéer som bor i er!

I veckan som gått har vi talat om vad ett Synopsis är. Synopsis kan beskrivas som en idépresentation av det som ni tänker skriva om. Ett grekiskt ord från början (som så många andra) och betyder någonting ungefär som "samskådande". Ett synopsis ska kortfattat beskriva vad manuset kommer att handla om. Vem/vilka som är huvudperson/-er (hjälte - protagonist) och hur de förhåller sig till varandra. Vilka "motståndare" (antagonist) som finns till protagonisten.
Ett synopsis kan också beskriva en viss tematik som ni vill beröra, vilken ton/språk som kommer att användas samt även om ni redan nu vet till vilken åldersgrupp ert manus främst kommer att rikta sig.

I Alingsås talade vi också lite om dramaturgens roll på en teater och vi kom fram till att den rollen kan se väldigt olika ut. Generellt kan man ändå säga att dramaturgen har texten i fokus, analyserar den och kan stå till hands till både dramatiker och regissör. Om inte dramatikern är närvarande (eller ej längre levande) kan dramaturgen ses som textens försvarare. En dramaturg kan också arbeta med omvärldsanalys och research inför ett projekt. Dramaturgen kan också många gånger vara den första kontakten en dramatiker har/tar in på en teater.

I Trollhättan talade vi en hel del om barn generellt. Kan man beskriva barn? Hur ska vi tänka till målgrupp? Kan man klumpa ihop individer och kalla dem för barn? Ja, här delade vi våra olika ingångar och talade också om vi i vår vardag träffar barn och i vilka åldrar de i så fall har.

Nästa vecka när vi ses, i Trollhättan är det redan i morgon så hoppas vi att ni har hunnit skriva dialogens början (eller mitten, eller slutet) på era idéer. Vi vet om att det är kort om tid här i början, men vi tror det  är bra att sparka igång allt skrivande ordentligt så här i början.

Ni är grymma!
Ha en skön 1:a maj så ses vi snart!
Lisa